Forskarskolans inriktning
Forskarskolan fokuserar på elevers lärande om miljö och miljöförändringar och de faktorer som påverka detta lärande, såsom elevernas erfarenhet, undervisningens innehåll och form, samt undervisningsartefakter.
Idag är de flesta överens om att studier av miljö och miljöförändring många gånger gynnas av ett mångvetenskapligt angreppssätt då miljöförändringar ofta involverar både sociala/kulturella, ekonomiska och ekologiska dimensioner. Ett exempel är den aktuella forskningen och debatten kring klimatförändringarna där klimatforskare från samtliga vetenskapsområden betonar att dessa påverkar och påverkas i alla dessa dimensioner (IPCC, 2007; Sathaye et al., 2006). Inte minst aktualiserar klimatforskningen spänningar mellan globala och lokala livsbetingelser, mellan olika kunskapsområden och mellan nutid och framtid. Spänningar som bjuder in ett brett spektrum av forskare till ett nytt forskningsfält där såväl monodisciplinär som ämnesövergripande praktisk och teoretisk kunskap efterfrågas (Gardiner, 2006; Paavola, 2005). Miljö- och utvecklingsfrågor har sålunda blivit synnerligen komplexa och i centrala policydokument påpekas att framtidens utbildning måste inbegripa denna komplexitet samt mer än tidigare fokusera på de etiska och demokratiska inslagen (se exempelvis UNCED, 1992, chap. 36; Baltic 21E; UNESCO, 2005).
I forskarskolan utgör detta komplexa synsätt en central utgångspunkt. Detta innebär att även om forskningen fokuserar en dimension bör den relateras till komplexiteten och kan inte begränsas till enkla basfakta. Forskningen begränsas inte heller till specifika ämnen, utan empirin kan hämtas från skolans samtliga ämnen och förskole- och fritids-verksamhet. I enlighet med detta vidgade synsätt benämns forskarskolan Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling.
De flesta lärare, lärarutbildare, läromedelsförfattare, etc., har idag en begränsad utbildning i att hantera denna komplexitet, när det gäller såväl ämneskunskaper, pedagogik, didaktik som metodik (se nedan). Detta är inte märkligt eftersom kunskaperna om miljöfrågornas komplexitet på allvar växer fram först efter den s.k. Brundtlandrapporten Our Common Future, 1987 (World Commission on Environment and Development). Av samma anledning är det inte heller särskilt förvånande att forskningen kring lärande och undervisning inom detta område är svag världen över (Rickinson, 2001). Detta innebär att mycket stora resurser satsas på utbildningsreformer och skolutvecklingsprojekt utan att det finns mycket utbildningsvetenskaplig kunskap att stödja sig på och att lärare saknar en solid vetenskaplig grund för en utveckling av sin undervisningspraktik. Av denna anledning är forskarskolan inriktad på att förstärka det vetenskapliga underlaget kring undervisning och lärande om miljö och miljöförändringar inom skolans och förskolans praktiker.